för du och jag har sett en del och känner till varandras fel

den 28 juni 2011 var den senaste gången jag skrev något här. jag skrev att jag skulle ha världens bästa sommar. det hade jag kanske. kanske inte. jag minns bara en sak från den sommaren. mitt antagningsbesked. jag sökte redan första gången 2009. men jag kom inte in då. inte heller när jag sökte 2010. men den sommaren, sommaren 2011, då kom jag in. i växjö. jag skulle äntligen få det jag längtat efter så länge; ett nytt liv. i en annan stad. jag var lycklig. äntligen. sommaren gick, jag fick min egna lägenhet. i augusti flyttade jag från oskarshamn. den 24:e började nollningen och skolan. jag var nervös. tänkte mest på hur glad jag var över att en av mina systrar bodde på campus i växjö också, och att jag, med hjälp från henne visste var saker och ting låg. det gjorde mig lite mindre nervös iallafall. well, well... nollningen pågick och jag trivdes som fisken i vattnet. det var en underbar tid. jag träffade en hel drös med underbara människor och skaffade mig nya vänner, men det var speciellt en som jag fastnade för. han. han som kom att rubba hela min värld. men det visste jag inte då. jag önskar att jag inte hade träffat honom vid den tidpunkten. att vi hade möts senare. jag önskar att jag inte varit så svag för honom. men det var jag. han var den finaste jag mött. ingen av oss kunde vara ifrån den andra. det var som skrivet i sten att det skulle vara vi. men det var inte läge för oss att starta en relation. inte i det läget. men jag visste att det någon gång skulle bli vi, vi var ju som gjorda för varandra. han var killen med stort K. min själsfrände. och jag hade rätt. efter åtta månader blev han och jag ett vi. återigen var jag lycklig. han var den finaste jag sett. och han var min. men allting har ett slut. i nio månader varade det. i nio månader var jag den lyckligaste på jorden. vem skulle inte vara? det var nio månader som bestod av bråk, tjafs och allt annat som hör till ett normalt förhållande. men mest bestod de nio månaderna av kärlek. skratt. värme. omtanke. aldrig någonsin har jag mött någon som visar så mycket kärlek. aldrig någonsin har jag mött någon med så fint leende. med så fina ögon. han förändrade min syn på saker. han var smart. han var lätt att prata med, om allt. han gjorde mig glad. han gjorde mig lugn. jag var trygg med honom. det gör ont när någon man håller så oerhört hårt om bara släpper taget. det gör ont att inte komma hem till någon. det gör ont att inte höra den rösten längre, som man tidigare hört dagligen. det gör ont att somna ensam om natten. minnena gör ont.
allt gör ont.
Trackback
RSS 2.0